Hammarskogs herrgård är ett ställe man delar med några speciella grupper av gäster. På vintern är det pulka- och skidåkare med sina småjobbiga vinterställ och pjäxor, på vår och höst är det en hel del vandrare och fågelskådare, och på sommaren relativt ofta bröllops- och finare middagssällskap.
Det är 15 kilometer hit från Uppsala. Enklast är att köra 55:an mot Enköping, ta vänster mot Dalby/Uppsala-Näs och sedan följa skyltningen. Vägen är inte av speciellt god kvalité, men det är ju inte heller speciellt långt att åka.
Många äter lantbordet här. Allt är lagat på plats så varför inte. De är seriösa på så vis och har en ganska hög ambition med maten.
Brevid lantbordet finns dock alltid ett separat fikabord med ett utval dessertpajer, bullar och kakor.
Fikaproceduren är aningen tillkrånglad: de vill att man hänger av sig först i hallen (ibland vill man inte det, för att man har en massa värdesaker i jackan etc) och sedan inväntar att en servitris ska anvisa en plats. Detta är för att de har mycket matgäster och för att de gästerna ska placeras ut på ett kontrollerat sätt. Fikagäster placeras oftast på verandan, på ena kortsidan av huset. Det är en trevlig veranda med utsikt över dalen och vattnet (Ekoln).
På sommaren kan man självklart sitta ute, helst framför huset. De har utemöbler i helt rätt stil: svartmålat gjutjärn med stenskiva på. Man kan även sitta i skuggan på baksidan av huset. Varma dagar är det att föredra även om utsikten inte alls är lika fin.
Pajbitar kostar oftast 35, kaffe 20, latte 30. Personalen är inte alltid intrimmad på latte och liknande. Allt fikabröd är hembakt vilket är hedrande. Några reflektioner:
Vetebrödet är en riktig smörbulle, vilket betyder att den är god men också otroligt tung. Man känner sig aningen för mätt efteråt. Som sagt, mycket god.
Deras variant av cheesecake är helt godkänd, men saknar det där lilla extra för att vara riktigt speciell. Den är av den vanliga svenska skolan, med en ytterst slät ostmassa (typ Philadelphiaost) vilket gör att den i längden kan kännas aningen fadd. Den skulle må bra av aningen syra, från någon mer spetsigare frukt än blåbär. Personligen skulle jag hellre se en mer tyskinspirerad ostkaka, med en grynigare massa.
De gör ibland mer experimentella bitar, som denna paj på fudgesmet. Kul, intressant, men också helt hopplös att äta mer än ett par små skedar av…
Säkrast är nog traditionella saker, som olika slags äppel- och rabarberpaj. Denna vinbärspaj var vuxet syrlig. Inget alls för barn men utmärkt för oss vuxna.
Allra bäst är nog när de gör något på citron.