Gysinge är en rejäl utflykt från Uppsala. Man åker längs ”Tidernas väg” till Gästrikland och Dalälven. Det är c:a 80 kilometer från Uppsala. Som vanligt i bruksorter finns det en del (mest musealt) att se i Gysinge Bruk.
100 meter förbi Gysinge centrum för byggnadsvård ligger Gysinge matbod. De säljer intressanta ostar, sylt och liknande. ”Mat från äng, hav och vildmark” säger de själva. Man kan även fika.
Vid besök en lördag eftermiddag var det mycket glest mellan gästerna. Servicen var därför förvånansvärt långsam – men noggrann och bra måste sägas. Hela stället andas hemgjort och hantverk. Innemiljön känns närmast historisk. Går man loss på kakelugn, vedspis, gamla tapeter och linolja så är detta rätt ställe att besöka.
Det jag och mitt sällskap går loss på är paj. Två alternativ erbjöds: en äppelpaj med ovanligt bra utseende och en kladdkaka. Båda pajerna var hela, alltså opåbörjade, vid klockan 14! Dåligt kundunderlag eller bara dålig marknadsföring? Det fanns ju andra gäster där.
Kladdkakor tenderar vara svårbedömda – alla ser ju solida och mörka ut på ytan, bra som dåliga. Man måste se en snittyta eller känna tyngd för att kunna bedöma bättre. Anne-Katrine i butiken talade sig dock varm för kladdkakan. Hon förtydligade att den innehöll en kräm på hjorton i smeten, som om det vore en odiskutabel fördel…
Det visade sig vara en fördel, men kanske aningen oväntat. Det gjorde kladdkakan en bit kladdigare (enbart ett plus säger jag) medan smaken av hjortron var synnerligen diskret. En hjortronälskare hade kanske hoppats på mer av just hjorton. Jag tycker det var bra så. Mycket bra stickighet. Nyvispad grädde (var det därför servicen tog ett par minuter kanske?) till. Gott betyg.
Äppelpajen innehöll stora bitar äpple, bra. Skönt att det inte är smulpaj, denna överrepresenterade ”paj”. Bästa äppelpajen på mycket länge helt enkelt. Enda möjliga förbättringen vore en vaniljsås istället för grädde.
Kaffet var inte på topp. En perkulator stod framme på ett enkelt bord! Det är på gränsen – speciellt när inte omsättningen på kaffe är större än det var den dagen. Kopparna kändes också aningen enkla och vanliga för att vara här. Jag hade inte förvånats över handdrejat gods.
Vi satt ute, på bord precis utanför butiken. Fin sittning under äppelträd. Något trist utsikt över ängarna. Bättre är att titta på de gamla husen på andra sidan.
Man kan också åka in till själva bruket, där en mängd vita bruksbyggnader från 1800-talet finns att beskåda. Enligt trovärdig uppgift är höstmässan ovanligt bra här, med nära nog enbart trevliga inslag och utan tivolikänslan/sockervadd som många andra höstmarknader ger. 2-3 september är det dags år 2006.
I ett hus, bagarstugan, säljs tunnbröd (var inte nybakat när vi var där) och vetebröd (var nybakt). Sockerhöga efter pajen så gick vi på tunnbrödsrulle istället för det söta så vi saknar uppgift om fikat här. Den svarar inte mot nivån hos Matboden dock.
Slutsats: bra fika och lunch på Matboden. Prisvärt. Synnerligen hantgjort.