Kategorier
Annorstädes

Hotell Floras Trädgård

Vid bra väder kan detta vara en möjlig utflykt. Det är 85 kilometer från Uppsala till Öregrund. En del av sträckan är trevlig körning, även om den är rätt lång. Man åker genom typiskt uppländskt landskap, odlingsmark och huvudsakligen platt. När man kommer närmare börjar det ändra sig en aning – man kan ana närhet till vatten och låg tall börjar dyka upp.

Hotell Flora

Hotell Flora har ett sommarcafé med sittning i trädgården.

Utbudet är tillräckligt utan att vara stort. De ordnar mer matiga alternativ på beställning.

Fikabordet

Man kan sitta inne vilket är bra då det ofta blåser här; man ser inte vattnet från trädgårdet men havet är inte mer än hundra meter bort. Innesittningen är i lite äldre stil.
Innesittning

Utbudet har lite hotellkänsla över sig: bufféliknande upplägg och med hembakt för dagen.

Saft

Det är seriöst att ha ett bra utbud av småkakor. De brukar vara trista på så många ställen.
Kakor

Bästa alternativet är helt klart en citronmarängpaj. Citronmaräng

Det är inte varje dag, men i trädgårdet kan man se en installation som jag tolkade som ett fängelse för fåglar. Eller? Vilket straff – att inburad se på när kunder sitter och smular ner på marken…
Fågelfängelse

Gården är inte speciell men det är gott om plats och gräset är grönt.

Utesittning

Kategorier
Annorstädes

En liten smula

En liten smula i Norrtälje tilldelades 2004 utmärkelsen Årets konditori. Det kan man förstå efter ett besök där.

Man kör mot hamnen, förbi hamnen (ta sikte på de höga tornen), över bron och direkt in till höger. Parkera där. Därifrån är det 50 meter till caféet.
IMG_0015

Det är en väldigt personlig servering. Hela stället ser lite grann ut som en lägenhet, med olika rum (i två våningar) och möblerat lite fritt & blandat.

Entrén
Det är en trevlig sittning, speciellt en trappa upp. Det är soffor och fåtöljer där uppe. Man beställer och betalar vid disken. Sedan får man oftast en numrerad flagga och kan gå och sätta sig och vänta. Att personalen bär ut fikat är bra service, som nästan helt är borta på fik i Sverige numera. Det är extra välkommet med tanke på den branta trappan upp!
Viktigare är dock att det personliga går igen i det som serveras. Allt görs på plats och ambitionsnivån är hög. Det är dock inte fokus på teknik så mycket, utan just det personliga och hemlagade. Bakverk tillåts vara ojämna i kanterna. Det är inga prydnadsföremål som på tekniskt drivna konditorier.

Det är en typisk hemma-känsla och rätt avslappnat. Ingen musik. Utesittning finns, på baksidan mot innergård.
VÃ¥lnad

Alla bakverk kommer med en liten kula hemgjord glass; ett trevligt grepp. Det känns aningen lyxigt och påkostat.

En enig smakpatrull påstår att ostkakan med citronsmak och maräng på toppen är bland det bästa man kan fika på, överhuvudtaget. Det är dock för sällan denna godbit syns till (se bilden nedan, i bakgrunden).

Mint

Vi saknar information om bullar och kakor då vi vid varje besök har haft svårt att motstå tårtbitarna.

Väl värt en resa i sig, som det heter i andra guideböcker.
En liten smula till

Kategorier
Annorstädes

Att vara på Lyran

Tydligen ska detta uttryck komma från konditori Lyran. Det ligger i Skärholmen, söder om Stockholm. Mer om det på deras egen sajt, konditorilyran.se.
konditori Lyran

Deras specialitet är förutom hembakat kaffebröd tydligen räksmörgåsen. När vi var där så åt vi helt vanlig smörgås (acceptabel) och pärontosca. Toscan var utmärkt, men kunde ha varit mer bränd och seg på ytan. Pga sockerbrist och allmän svaghet så kom vi inte ihåg att ta kort på insidan eller på bakverken… nästa gång så.
Det var bra service, trots ganska hårt tryck från horder av helggäster. Miljön är trevlig, och på sommaren med utesittning så kan det bara bli bättre. Mycket såg hembakt ut.

Kategorier
Uppsalatrakten

Ekocaféet

Det är aningen konstigt, att det inte finns fler uttalat gröna kök i Uppsala. Det är ju en stad med två universitet och väldigt många studenter. Rimligen borde det finnas en grön kundkrets här.

Ekocaféet är inte alls strikt ekologisk eller vegetarisk, men mycket av maten är grön. Även fikat hålls inom samma ramar: pajer utan mjölkprodukter och ekokaffe finns.
Drottninggatan

Det är aningen ”kultur” över stället, luddigt sagt. Man har musikframträdanden, kontinuerlig konstutställning på väggarna och många flyers för andra kulturella händelser. Mer basker och Kånken än slips och Dagens Industri. Musikupplevelser kan ibland kännas väl intensiva – man kan få klarinettisten i knät, eller så känns det bara så… för att lokalen inte är speciellt stor alltså.
Stilen är lagom informell. Inredningen håller låg profil och tar inte fokus från något annat. Ägaren är en person som inte drar sig för att prata med alla kunder och fråga hur det går. Det får man väl säga tillhör ovanligheterna.
Huvudlöst

Bäst fika är pajerna. De har en viss stil och smak som är väldigt speciell, och man skulle nog känna igen en paj härifrån i ett blindtest. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men det är väl någon gemensam ingrediens som gör det helt enkelt.

Pajerna är aningen udda, jämfört med vanligt svenska pajutbud. Jag tycker enbart det är till det bättre. Man kan till exempel ibland få Pecanpaj, en underskattad och sällsynt variant på våra breddgrader. Pajutbudet varierar från gång till gång.
Pecan

Med ställets fokus på kvalité (som ekomat ofta innebär) så blir fruktpajerna bättre än genomsnittet. Fruktpaj brukar tråkigt nog betyda att man tagit godtycklig fryst frukt och förvandlat det till en vattnig smaklös kompott. Jag vet inte var Ekocaféet köper sina råvaror men fruktpajerna här känns fräscha, och smakar friskt. Som frukt helt enkelt.
Svarta vinbär

Baserat på erfarenhet så ska man inte låta pajen bli uppvärmd: den värms lätt upp aningen för mycket och varm smakar den faktiskt inte lika bra som kall. Jag vet, det brukar vara tvärtom…

Prisnivån är relativt hög. Det känns dock ok, speciellt om det går till att betala för bra och ekologiska ingredienser. En direkt konsekvens är dock att det inte sitter speciellt många kids här. En medveten strategi…?
bramble

Vägg i vägg ligger Klaus goda, som ägaren springer fram och tillbaka till. Butiken säljer utvalda råvaror, delikatesser. Ett av få ställen i Uppsala där man kan köpa ätbart bröd.

Kategorier
Annorstädes

Gysinge

Gysinge matbod

Gysinge är en rejäl utflykt från Uppsala. Man åker längs ”Tidernas väg” till Gästrikland och Dalälven. Det är c:a 80 kilometer från Uppsala. Som vanligt i bruksorter finns det en del (mest musealt) att se i Gysinge Bruk.

Vägar

100 meter förbi Gysinge centrum för byggnadsvård ligger Gysinge matbod. De säljer intressanta ostar, sylt och liknande. ”Mat från äng, hav och vildmark” säger de själva. Man kan även fika.

Gysinge matbod

Vid besök en lördag eftermiddag var det mycket glest mellan gästerna. Servicen var därför förvånansvärt långsam – men noggrann och bra måste sägas. Hela stället andas hemgjort och hantverk. Innemiljön känns närmast historisk. Går man loss på kakelugn, vedspis, gamla tapeter och linolja så är detta rätt ställe att besöka.
Rum

Det jag och mitt sällskap går loss på är paj. Två alternativ erbjöds: en äppelpaj med ovanligt bra utseende och en kladdkaka. Båda pajerna var hela, alltså opåbörjade, vid klockan 14! Dåligt kundunderlag eller bara dålig marknadsföring? Det fanns ju andra gäster där.
Kladdkakor tenderar vara svårbedömda – alla ser ju solida och mörka ut på ytan, bra som dåliga. Man måste se en snittyta eller känna tyngd för att kunna bedöma bättre. Anne-Katrine i butiken talade sig dock varm för kladdkakan. Hon förtydligade att den innehöll en kräm på hjorton i smeten, som om det vore en odiskutabel fördel…
Det visade sig vara en fördel, men kanske aningen oväntat. Det gjorde kladdkakan en bit kladdigare (enbart ett plus säger jag) medan smaken av hjortron var synnerligen diskret. En hjortronälskare hade kanske hoppats på mer av just hjorton. Jag tycker det var bra så. Mycket bra stickighet. Nyvispad grädde (var det därför servicen tog ett par minuter kanske?) till. Gott betyg.
Kladdkaka

Äppelpajen innehöll stora bitar äpple, bra. Skönt att det inte är smulpaj, denna överrepresenterade ”paj”. Bästa äppelpajen på mycket länge helt enkelt. Enda möjliga förbättringen vore en vaniljsås istället för grädde.
�ppelpaj

Kaffet var inte på topp. En perkulator stod framme på ett enkelt bord! Det är på gränsen – speciellt när inte omsättningen på kaffe är större än det var den dagen. Kopparna kändes också aningen enkla och vanliga för att vara här. Jag hade inte förvånats över handdrejat gods.
Gysinge matbod

Vi satt ute, på bord precis utanför butiken. Fin sittning under äppelträd. Något trist utsikt över ängarna. Bättre är att titta på de gamla husen på andra sidan.
Utsikt från Gysinge matbod

Man kan också åka in till själva bruket, där en mängd vita bruksbyggnader från 1800-talet finns att beskåda. Enligt trovärdig uppgift är höstmässan ovanligt bra här, med nära nog enbart trevliga inslag och utan tivolikänslan/sockervadd som många andra höstmarknader ger. 2-3 september är det dags år 2006.
Bagarstugan

I ett hus, bagarstugan, säljs tunnbröd (var inte nybakat när vi var där) och vetebröd (var nybakt). Sockerhöga efter pajen så gick vi på tunnbrödsrulle istället för det söta så vi saknar uppgift om fikat här. Den svarar inte mot nivån hos Matboden dock.
Tunnbrödsrulle

Slutsats: bra fika och lunch på Matboden. Prisvärt. Synnerligen hantgjort.

Kruka